Ingenstans att ställa sitt bagage så det fick stå i smala gången utanför kupéerna. Och där packade det hela tiden på mer och mer passagerare. Skulle man gå på toaletten fick man passa på vid en station och liksom utnyttja rörelsen i folkmassan.
Men gick ändå bättre än man skulle kunna tro, det var mycket jaga runt och gå gå gå runt i vagnarna. Albert fick snabbt en liten tysk kompis som hette Mia.
Mia och Mias mamma. De skulle också till Gdansk.
En timmes frid. Notera Alberts tuffa tatuering.
Tågläs. Bästa läset.
På slutet var det så knökfullt att man inte kunde röra sig alls. allt Albert kunde göra var att stänga och öppna skjutdörren in till kupén. Men det gjorde han uppenbarligen gärna. Långt över hundra gånger drog han den överlycklig fram och tillbaka.
Imponerande gästlista på Ewas hotell.
I nobelt sällskap.
Location:Jana Dekerta,Gdańsk,Polen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar